Hate the reality

Ursch när verkligheten kommer ifatt en, vissa senare än andra, och min har redan kommit, ser framför mej hur vi säger hejdå, hur mina tårar rullar ner för mina kinder, hur hårt jag kommer hålla i dej, hur hysteriskt lessen jag kommer vara.. Att släppa din hand och vända mej om..

Att inte få va den som klumpar ihop sig brevid dej om natten, att inte få krypa intill när man haft en läskig mardrömm, att inte få höra dina andetag om natten, inte få den där speciella godnattkyssen jag älskar högt..
Att inte få vakna om nätterna när jag känner din hand sakta läggs på min mage, för jag ej ska vakna.. hur du pussar mej, få se hur charmigt trög du tycker jag är.

Att vara långt bort från din närhet, att inte få se ditt ansiktuttryck när du säger Jag Älskar Dej....
Helt enkelt fortsätta våra liv isär...

Jag e inte negativ, men 1 år, det e ett år. att inte få se en person på 1 år, att vara ifrån varandra ett helt år förändrar mycket vare sig man vill det eller inte....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0